Publications

• Blykorset från Åkroken och den medeltida runtraditionen i Södermanland, i: Peter Carelli (red.) Den nya köpingen. Perspektiv på Nyköpings äldsta historia. Stockholm. S. 42–52.


• Ett oläst namn på Igelstastenen i Östertälje, i: Studia anthroponymica Scandinavica 34 (2016, tr. 2017). S. 5–14.


• Ett svårlagt runstenspussel från S:t Per, i: Situne Dei 2017. S. 38–51. NY!


• Fsv. Ole och Olle – en betraktelse utifrån en nyfunnen runinskrift i Anga kyrka på Gotland, i: Studia anthroponymica Scandinavica 34 (2016, tr. 2017). S. 15–24.


• Hier mun standa stainn at merki: Ett par bidrag till tolkningen av inskriften på Hogränstenen (G 203), i: Jana Krüger, Vivian Busch, Katharina Seidel, Christiane Zimmermann, Ute Zimmermann (red.) Die Faszination des Verborgenen und seine Entschlüsselung – Rāði saʀ kunni. Beiträge zur Runologie, skandinavistischen Mediävistik und germanischen Sprachwissenschaft. (Reallexikon der Germanischen Altertumskunde. Ergänzungsbände 101.) S. 205–216.


• Monumenta lapidum aliquot runicorum: Om runstensbilagan i Verelius’ Gothrici & Rolfi Westrogothiae Regum Historia, i: Scripta Islandica 68. S. 233–252. NY!


• Några runonomastiska bidrag av Anders Celsius, i: Ortnamnsällskapets i Uppsala årsskrift 2017. S. 71–87. NY!


• Runorna på vinden i Marums kyrka, Västergötland, i: Fornvännen 112. S. 252–256. NY!


• Tillsammans med Laila Kitzler Åhfeldt: Runverket (Årsberättelse från vissa forskningsföretag m.m. Verksamhetsåret 2016), i: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien årsbok 2017. S. 188–191.


• Sighs and sorrows – but no laughter? Expressions of emotions in runic inscriptions, i: P. Förnegård, E. Kihlman, M. Åkestam & G. Engwall (red.), Tears, sighs and laughter. Expressions of emotions in the Middle Ages. Stockholm. (Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Konferenser 92.)  S. 277–288.


• Une, Karl och Ane. Tre föregivna personnamn på runstenen vid Selångers kyrkoruin (M 10), i: Lars-Erik Edlund & Elżbieta Strzelecka under medverkan av Thorsten Andersson (red.), Mellannorrland i centrum. Språkliga och historiska studier tillägnade professor Eva Nyman. Umeå. (Nordvenska 26. Kungl. Skytteanska Samfundets Handlingar 77.) S. 143–152.

• Byzantium reflected in the runic inscriptions of Scandinavia, i: F. Androshchuk, J. Shepard & M. White (eds.) Byzantium and the Viking world. Acta Universitatis Upsaliensis. Studia Byzantina Upsaliensia 17. Uppsala. S. 169–186.


• Bär den norska Vangstenen ett Ragnaröksmotiv?, i: Fornvännen 111. S. 268–271.


• Den målade runtexten i Torpa kyrka (Ög 218), i: Futhark. International Journal of Runic Studies 6 (2015, tr. 2016). S. 177–182.


• Tillsammans med John Wändesjö: ”Fader, i dina händer lämnar jag min ande.” Död och begraven centralt i Spånga, i: Runstenarnas tid, Arkeologi i Stockholms län, seminarierapport nr 8. Stockholm. S. 38–48.


• Gravhällsfragmentet från Tornby i Fornåsa i Östergötland och utvecklingen av några medeltida runformer, i: Futhark. International Journal of Runic Studies 6 (2015, tr. 2016). S. 107–142.


• Kungen, bryten och märket. Till tolkningen av runblocket U 11 vid Hovgården på Adelsö och något om runstenarnas placering, i: Saga och Sed, Kungl. Gustav Adolfs Akademiens årsbok 2015. S. 67–86.


• Nyfunnen runsten i Norrby. I: Glimtar från Haningebygden 2016:4. S. 14–15.


• Tillsammans med Helmer Gustavson: Runbleck från Sigtuna. Några nyfynd från Svarta jorden och museets magasin, i: Situne Dei 2016. S. 14–25.


• Runor i puts – några nyfynd från Gotland och Västergötland, i: META Historiskarkeologisk tidskrift 2016. S. 35–50.


• Runor och runstenar i Stockholm, i: S. Thedéen & T. Zachrisson, Stockholm före Stockholm. Från äldsta tid fram till 1300. Stockholm. S. 113–147.


• Tillsammans med Gunnar Andersson och Kerstin O. Näversköld: Runstensfyndet från Björkö by, i: Fornvännen 111. S. 102–117.


• Tillsammans med Laila Kitzler Åhfeldt: Runverket (Årsberättelse från vissa forskningsföretag m.m. Verksamhetsåret 2015), i: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien årsbok 2016. S. 207–208.


• Sven och Åsmund ristade rätta runor. Runstenar i Gästrikland. I: Från Gästrikland 2016: ”Fornsaker” och nyare företeelser. S. 4–45.


• The Rune Carver Åsmund Kåresson and the Runic Tradition in Northern Sweden, i: V. E. Turner, O. A. Owen & D. J. Waugh (eds.) Shetland and the Viking World. Papers from the Proceedings of the Seventeenth Viking Congress, Lerwick. S. 251–256.


• Till tolkningen av ristarsignaturen på G 343 från S:t Hans ruin i Visby, i: Futhark. International Journal of Runic Studies 6 (2015, tr. 2016). S.  171–176.


• Viking Age runes, i: G. Andersson (ed.), We call them vikings. Stockholm: Historiska museet. S. 72–79.


• Vikingatidens själ. Ett runord och den svenska missionshistorien, i: D. Andersson, L-E. Edlund, S. Haugen & A. Westum (red.), Studier i svensk språkhistoria 13. Historia och språkhistoria. Umeå. (Nordsvenska 25. Kungl. Skytteanska Samfundets Handlingar 76.) S. 151–165.

• Himmelrike och sjömansliv – runfynden i Vrena kyrka, i: Sörmlandsbygden 2016 (tr. 2015). S. 171–186.


• Recension av Michael P. Barnes, Runes. A Handbook, i: Fornvännen 110. S. 291–293.


• Runbenet från Drakegården, i: Situne Dei 2015. S. 90–92.


• Runstenarnas magi – på runstensjakt i Sigtuna, i: Sigtunaguide 2016 (tr. 2015) S. 26–29.


• Tillsammans med Laila Kitzler Åhfeldt: Runverket (Årsberättelse från vissa forskningsföretag m.m. Verksamhetsåret 2014), i: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien årsbok 2015. S. 206–207.


• Tillsammans med Laila Kitzler Åhfeldt: Runverket på 2000-talet, i: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien årsbok 2015. S. 159–175.


• ”… som förde henne till Sigtuna”. Bland lakuner och textfragment på runstenen U 395 från S:t Pers ruin, i: Situne Dei 2015. S. 28–39.


• Vardagens runor, i: Sigtunaguide 2016 (tr. 2015). S. 32–33.


• Wikingerzeitliche Runen, i: G. Andersson (hg.) Wikinger! Schallaburg. S. 91–97.

• Aktuell runologi, Akademien granskar… Nordiska språk, i: Saga och Sed. Kungl. Gustav Adolfs Akademiens årsbok 2014. S. 189–193.


• Birka, Sigtuna och Medelpad – glimtar från tre vikingatida skriftmiljöer, i: A-C. Edlund et al. (red.) Vernacular Literacies – Past, Present and Future. Umeå. S. 107–124.


• Från Forneby till Gamla Uppsala – några nyheter om runristaren Erik, i: Festskrift till Per Stille, Humanetten 32, s. 33–41.


• Fältrunologernas återbesök på Rots skans, i: Skansvakten 2014, s. 11. [I samma nummer finns också artikeln Kring dalrunorna (s. 9–10), tidigare publicerad i Fornvännen 2013.]


• Gott öl i Sigtuna, i: Situne Dei 2014. S. 52-55.


• Mansnamnet runsv. Gunnvarr – ett bidrag till en gammal tvistefråga, i: Studia anthroponymica Scandinavica. Tidskrift för nordisk personnamnsforskning 32. S. 59–66.


• Runor och rena hebreiskan, i: L. Norberg (red.) Ett aros blir en köping – arkeologi i Åkroken och Nyköping. Nyköping. S. 36–45.


• Runstenar i vinterlandskap, i: Isbiten. Medlemsblad för Stockholms skridskoseglarklubb 2014, nr 1. S. 26–27.


• Skriftnorm och runsvensk dialekt – en pilotstudie från Västmanland, i: M. Bylin et al. (red.) Studier i svensk språkhistoria 12. Variation och förändring. Stockholm. S. 110–122.

• Den rødskjoldede, i: SKALK 2013, nr 6. S. 16–17.


• Tillsammans med Morten Axboe: Guldbrakteater fra Trollhättan – 1844 og 2009, i: Fornvännen 108. S. 153–171.


• Kring dalrunorna: det 26:e internationella fältrunologmötet i Mora, 3–6 oktober 2013, i: Fornvännen 108. S. 282–284.


• Kvinnor och män i tiohundratalets Uppland. Några nedslag i den vikingatida namnhistorien utifrån runinskrifter, i: Ortnamnssällskapet i Uppsala årsskrift 2013. S. 71–88. Summary.


• Nyfunna runor i Hejnum kyrka, i: Byggnadshyttan på Gotland 2011–2012. S. 79–84.


• Nyfunnen runsten vid Odensala kyrka, i: Situne Dei 2013. S. 23–30.


• Recension av L. Peterson, »En brisi vas lina sunn, en lini vas unaR sunn … En þa barlaf…». Etymologiska studier över fyra personnamn på Malsta- och Sunnåstenarna i Hälsingland (2012), i: Studia anthroponymica Scandinavica. Tidskrift för nordisk personnamnsforskning 31. S. 150–153. (tryckt 2014)


• Recension av M. G. Larsson, Kensington 1898. Runfyndet som gäckade världen, i: Situne Dei 2013. S. 94–95.


• Vad betyder binamnet Rauðumskialdi på Rønningestenen DR 202?, i: Studia anthroponymica Scandinavica. Tidskrift för nordisk personnamnsforskning 31.  S. 5–12. (tryckt 2014)


• Vikingatida och medeltida skrifttraditioner: Några iakttagelser med utgångspunkt i det svenska runmaterialet, i: Futhark. International Journal of Runic Studies 4 (2013). S. 102–128.

• Binamn på vikingatida runstenar – hur vanliga är de och varför finns de där?, i: Binamn – uppkomst, bildning, terminologi och bruk. Handlingar från NORNA:s 40:e symposium i Älvkarleö, Uppland, 29/9­-1/10 2010. NORNA-rapporter 88. Uppsala: NORNA-förlaget. S. 65–88.


• Clerical or Lay Literacy in Late Viking Age Uppland? The Evidence of Local Rune Carvers and Their Work, i: K. Zilmer & J. Jesch (red.) Epigraphic Literacy and Christian Identity. Modes of Written Discourse in the Newly Christian European North. Utrecht Studies in Medieval Literacy 4. Turhout: Brepols.  S. 27–62.


• Den gäckande runstenen i Ljusdal, i: Hälsingerunor 2012. S. 62–71.


• Finstastenen i Skederid – ett genmäle, i: Futhark. International Journal of Runic Studies 3. S. 135–149. (tryckt 2013)


• Gotländska bildstenar som källor för runologi och nordiska språk, i: M. Herlin Karnell et al. (red.) Bildstenar. Järnålderns gåtfulla budbärare, Gotländskt arkiv 84. S. 119–128. [Även i engelsk version: Gotlandic Picture Stones as Sources for Runology and the History of Scandinavian Languages, i: Gotland’s Picture Stones. Beares of an Enigmatic Legacy, Visby: Gotlands museum, 2012]


• Ljusdalsstenen åter i ljuset, i: Museivännen. Medlemsblad för museets vänner, Ljusdalsbygdens museum. 2012:1. S. 4–8.


• Recension av Zentrale Probleme bei der Erforschung der älteren Runen. Akten einer internationalen Tagung an der Norwegischen Akademie der Wissenschaften (2010), i: Fornvännen 107. S. 296–298


• Två arkivfunna runstenar från Uppsalatrakten, i: Fornvännen 107.  S. 59–62.


• Tysken som blev trilsk. Ett runsvenskt namnproblem från Mörkö (Sö 22), i: K. Leibring et al. (red.) Namn på stort och smått. Vänskrift till Staffan Nyström den 11 december 2012. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. S. 129-140.


• Åkomman och demonen på ”feberbenet” från Professorn 4. Ett bidrag till tolkningen av en besvärlig runinskrift från Sigtuna, i: Situne Dei 2012. S. 37–43.

• Brottet på Forsaringen, i: Hälsingerunor 2011. S. 39-49.


• Ett digitalt supplement till Upplands runinskrifter, i: Futhark. International Journal of Runic Studies 2. S. 223–226. (tryckt 2012)


• Ett namnproblem hos Åsmund Kåresson: Runföljden kanilf på den försvunna U 986 från Kungsgården, Gamla Uppsala, i: Studia anthroponymica Scandinavica. Tidskrift för nordisk personnamnsforskning 29.  S. 5–20. (tryckt 2012)


• Folkslagsbeteckningen Syddaner på Sædingestenen (DR 217). I: Namn och bygd 99. S. 109–114. (tryckt 2012)


• Recension av K-G. Selinge, Språket i landskapet. Om runstenar, rågångar och byar (2010), i: Futhark. International Journal of Runic Studies 2. S. 242–245. (tryckt 2012)


• Runstenen under kakelugnen i kvarteret Tryckaren – Torbjörn eller Visäte?, i: Situne Dei 2011. S. 61–65.


• Två blir en: Om Grällstastenarna i Kila (Vs 27 och Vs 28) och något om vikingatidens brobyggande, i: Futhark. International Journal of Runic Studies 2. S. 177–191. (tryckt 2012)

• ”… men jag fulländade den?”. Till tolkningen av ett dunkelt parti på runstenen Ög 66 vid Bjälbo kyrka, i: Arkiv för nordisk filologi 125. S. 51–66.


• Det 22:a internationella fältrunologmötet 11–13 september 2009 i Sigtuna, i: Fornvännen 105. S. 121–123.


• Ett par norrländska namnproblem: nom. þrusun (Hs 12) och nom. aunhar (M 8), i: Studia anthroponymica Scandinavica 28. S. 5–26.


• Forsaringen tillhör 900-talet, i: Fornvännen 105. S. 228–232.


• Hårds dotter och Gillögs son, i: S. Nyström (red.) Namn – en spegel av samhället förr och nu. Språkvårdssamfundets skrifter 41. Stockholm. S. 115–135.


• Lost words in personal names in Viking Age runic inscriptions. Obvious problems and some possible solutions, i: L. Elmevik & S. Strandberg (red.) Probleme der Rekonstruktion untergegangener Wörter aus alten Eigennamen. Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi 112. Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur. S. 175–184.


• Lönnrunorna i Långgränd. En runinskrift och en ordlek från medeltidens Sigtuna, i: Situne Dei 2010. S. 77–83.


• Recension av M. Hansson & P. Stille (red.), Runor i Kronobergs län, Kronobergsboken 2008, i: Historisk tidskrift 130 (2010): 134–137.


• Recension av Lydia Klos, Runensteine in Schweden. Studien zu Aufstellungsort und Funktion (2009), i: Fornvännen 105. S. 260–262.


• Runbruk i förändring. Några tankar om vikingatidens skrifttraditioner, i: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien årsbok 2010. S. 183–194.


• Runorna norr om Ödmården. Om vikingatida skrifttraditioner och missionsbiskopen som blev norrlänning. I: P. H. Ramqvist (red.) Arkeologi i Norr 12. S. 109–131.


• Runstenen från Tunnerstad på Visingsö. Ännu en runologisk gåta, i: K. Jóhannesson (red.), Bo65. Festskrift till Bo Ralph. Meijerbergs arkiv för svensk ordforskning 39. Göteborg: Meijerbergs institut för etymologisk forskning, Göteborgs universitet.  S. 80–88.


• Some Thoughts on the Rune-Carver ØpiR. A Revaluation of the Storvreta Stone (U 1022) and Some Related Carvings, i: Futhark. International Journal of Runic Studies 1. S. 143–160.


• Åsmund, Öpir och Önjut – Om individens betydelse för bilden av vikingatidens språkhistoria, i: E. Magnusson & L. Rogström (red.), Språkhistoria – hur och för vem?, Studier i svensk språkhistoria 10. Meijerbergs arkiv för svensk ordforskning 36. Göteborg: Meijerbergs institut för svensk etymologisk forskning, Göteborgs universitet S. 163–174.

• Andersson, Lars & Källström, Magnus, 2008. Spåren av Jarlabanke. I: Michael Olausson (red.): Hem till Jarlabanke. Jord, makt och evigt liv i östra Mälardalen under järnålder och medeltid. Lund: Historiska media. S. 360–378.


• Från Berga till Göksten, i: K. Cassel (red.): Hugget i sten för evigheten. Nyköping: Sörmlands museums förlag. S. 34–55.


• Han var Ragnhilds son – om namn och relationer i broinskrifter, i: A. Nordberg & L. Andersson (red.) Bro till evigheten. Brons rumsliga, sociala och religiösa dimension under vikingatid och tidig medeltid. Stockholm: Stockholms läns museum. S. 34–41.


• Ortnamnet Hedeby på runstenen vid Kattnäs kyrka (Sö 16), i: Namn och Bygd 97 (2009), s. 51–63.


• Rec. av Gertrud Pettersson, 2005: Svenska språket under sjuhundra år: en historia om svenskan och dess utforskande, 2 uppl., Lund. I: Historisk tidskrift 129 (2009:1). S. 91–92.


• Rec. av Marie Stoklund et al. (red.), 2006: Runes and their secrets: studies in runology, Copenhagen. I: Historisk tidskrift 129 (2009:1). S. 93–95.


• Runologisk analys av liljestenarnas runinskrifter. Ingår som Appendix 3 i Nitenberg, Annelie, 2009. Liljestenar och stavkorshällar. Kulturmöten och social praktik i tidig medeltid. Göteborg: Göteborgs universitet. 19 s.


• Runstensfynd från Spånga kyrkogård, i: J. Wändesjö, Spånga kyrkogård, förhistorisk boplats & medeltida bygghytta. Stockholms stad, Spånga, RAÄ 380, Stockholms stadsmuseum, Arkeologisk rapport 2009:2. Stockholm: Stockholms stadsmuseum, Dokumentationsenheten. S. 32–42.